KORS- OCH TVÄRSTÅG

KORS- OCH TVÄRSTÅG

Om bloggen

Välkommen hit!
Här kan det bli allt möjligt efter hand -- kors- och tvärståg, som borgmästaren i Königsberg kallade det för 200 år sedan.
Bilden på Nilen här ovanför tog jag för några år sedan på en båtresa från Luxor till Assuan och tillbaka.

In English: http://blog.torenordenstam.se/

PRAKTISK KUNSKAP OCH ETIK

ETIK OCH VETENSKAPPosted by Tore Nordenstam Sun, December 08, 2013 10:57:57



Nu har årets sista nummer av tidskriften AI & Society utkommit.
Där finns bland mycket annat också min artikel om praktisk kunskap och etik.
Tyngdpunkten ligger på framväxten av forskningen omkring praktisk kunskap i Stockholm och Bodø och de möjligheter som detta öppnar för vidare arbete på etikområdet.


AI & SOCIETY

December 2013, Volume 28, Issue 4, pp 377-382

Practical knowledge and ethics

Tore Nordenstam



Nyckelord

Praktisk kunskap Yrkeskunnande och teknologi Etisk teori

Tillämpad etik Mångfacetterade begrepp Exempel

Reflektion Vetenskaplig essä Berättelser

Filosofins roll



Hela texten finns tillgänglig här.




  • Comments(0)//toreblogg.torenordenstam.se/#post63

PRAKTISK KUNSKAP OCH ETIK

ETIK OCH VETENSKAPPosted by Tore Nordenstam Thu, February 21, 2013 22:24:51

Min artikel om praktisk kunskap och etik finns nu tillgänglig i internetutgåvan av tidskriften AI & Society:


http://www.springerlink.com/openurl.asp?genre=article&id=doi:10.1007/s00146-013-0444-4


Artikelns digitala nummer (DOI) är 10.1007/s00146-013-0444-4


Förlaget upplyser att man citera artikeln genom att ange Author, Journal Title, Year, DOI, alltså T Nordenstam, AI & Society, 2013, 10.1007/s00146-013-0444-4


Var så god!


Hela manuskriptet kan också läsas här:

http://www.torenordenstam.se/practical-knowledge-and-ethics/practical-knowledge-and-ethics.pdf


  • Comments(0)//toreblogg.torenordenstam.se/#post58

NY BOK OM SUDANESISK ETIK

ETIK OCH VETENSKAPPosted by Tore Nordenstam Fri, February 25, 2011 19:55:19


Min bok Sudanese Ethics publicerades 1968. Bortåt 40 år senare var den utgångspunkten för en workshop i Khartoum, som också ledde till en bok för ett par år sedan. (Jfr bloggen 1.1.2009.)

Nu har den arabiska texten översatts till engelska:

Sudanese Ethics. Critical Revisions on Nordenstam’s Model, Epistemological Enlightenment Centre, Khartoum 2010, 261 sidor. ISBN: 978-99942-957-2-2.

Författarna kommer från olika områden. Dr. Mohamed Abdalla Alnagarabi är sociologiprofessor; Dr. Idris Salim Elhassan är religionssociolog; Dr. Abdalla Ibrahim El Shukri är filosof och biträdande professor vid det islamska universitetet i Omdurman; Dr. Khalid Almubarak Mustafa är teatervetare och informationsattaché vid Sudans ambassad i London: Dr. Hydar Ibrahim Ali tog sin Ph.D. på området samhällsvetenskapernas filosofi; Dr. Suliman Yahya Mohamed är folklorist och universitetslektor på Sudan University for Science and Technology; Dr. Sabri Mohamed Khaliel är universitetslektor i filosofi vid University of Khartoum; Dr. Shamseldeen Younos Najmeldeen är universitetslektor i Criticism and Theatre vid Sudan University for Science and Technology och f.n. chef för Sudans nationalteater.

Jag ser fram till att läsa deras bidrag till boken!



  • Comments(0)//toreblogg.torenordenstam.se/#post43

KANTIANSK OCH UTILITARISTISK ETIK

ETIK OCH VETENSKAPPosted by Tore Nordenstam Wed, May 20, 2009 10:47:53


I nutida moralfilosofi är det vanligt att ställa Kants etik och utilitarism mot varandra som rivaliserande etiska teorier. Studenterna lär sig att det finns etiska teorier av två slag, de som är konsekvensorienterade och de som inte är det. De förstnämnda kallas teleologiska etiska teorier, den andra typen kallas deontologisk etik. Som typexempel på teleologisk etik brukar man ta utilitarister som Jeremy Bentham, John Stuart Mill och R.M. Hare. Som typexempel på deontologiska teorier brukar man ta Immanuel Kant och W.D. Ross.

För att illustrera och tydliggöra skillnaden mellan teleologisk och deontologisk etik får studenterna ofta genomgå övningar som går ut på att finna kantianska och utilitaristiska lösningar på etiska problem, som hämtas både från litterära klassiker som Dostojevskis Brott och straff och från andra håll. Ett typiskt exempel kan se ut så här. Det är oro i befolkningen. Makthavarna menar att det kan bli lugnt igen om en viss person straffas för handlingar som han inte har begått. Men folket tror att det är han som är den skyldige. Skulle det vara moraliskt rätt att offra en mänsklig syndabock i ett sådant fall? Vad skulle en utilitarist säga om detta och vad skulle en kantian komma fram till? Övningarna brukar presenteras på ett sådant vis att studenterna blir uppmuntrade till att föreställa sig att kantianerna alltid fördömer bestraffning av oskyldiga personer, medan utilitaristerna kan komma till olika konklusioner beroende på hur de bedömer de långsiktiga konsekvenserna av att oskyldiga ibland blir straffade.

Exemplet ingår i en pedagogisk tradition som bygger på en speciell förutsättning, nämligen att Kants moralfilosofi med rätta kan ses som ett alternativ till utilitarismen. Kant, Bentham, Mill, Ross, Hare och så vidare betraktas som upphovsmän till konkurrerande normativa teorier på det etiska området. Traditionen förmedlas och befästs av de läroböckerna i etik som används på universiteten och högskolorna  nu för tiden.

Det är heller inte ovanligt att man försöker kombinera kantiansk etik och utilitarism. Den amerikanska filosofen Ruth Macklin är ett exempel bland många. Enligt hennes mening är det möjligt att tala om experter på det etiska området. För att kunna räknas som etisk expert måste man känna till de viktigaste etiska teorierna, skriver hon och fortsätter så här: ”Fördelen med att ha en teori är, som filosoferna utförligt har demonstrerat, att partikulära utsagor i stället för att vara ad hoc  kan framstå som systematiska och välgrundade.”  På det medicinska området, skriver hon, är de viktigaste teorierna kantianism och utilitarism, och för det mesta finner man en kombination av dem. När man visar till patientens autonomi, värdighet och självrespekt, så handlar det om kantianska inslag, och när man visar till långsiktiga positiva eller negativa konsekvenser, så är det enligt Macklins mening ett utilitaristiskt inslag.

Min invändning mot detta sätt att se på saken är att det bygger på versioner av kantiansk och utilitaristisk etik som är så urvattnade att resultatet blir hopplöst förvirrande och vagt. Det är inte så att utilitaristerna är de enda som tar hänsyn till konsekvenserna i sitt tänkande om etiska förhållanden. ”Alla etiska läror värda vår uppmärksamhet tar hänsyn till konsekvenserna när riktigheten bedöms. En som inte gör det är helt enkelt irrationell, galen,” som John Rawls har formulerat det. Det samma gäller värdighet. Det är inte så att Kant är den som har uppfunnit föreställningen om personlig värdighet och självrespekt. Alla människor med vettet i behåll tar hänsyn till både värdighet och konsekvenser i sitt etiska tänkande och handlande. Skillnaden mellan kantianer och utilitarister är inte att de beaktar olika saker i det praktiska livet. Skillnaden ligger på den analytiska nivån – där har de helt olika sätt att behandla värdighets- och konsekvensaspekterna, beroende på att deras moralfilosofiska analysprogram är så olika.

Kantianer och utilitarister kan ofta vara eniga på den normativa nivån, och både kantianer och utilitarister kan vara oeniga med varandra. Den avgörande skillnaden ligger på den analytiska nivån. Kant koncentrerade sig i sin moralfilosofi på de aprioriska (nödvändigt sanna) inslagen i etiken. Sannolikhetsbedömningar tillhör enligt honom det empiriska området där filosofer inte kan bidra med någon speciell kompetens som andra inte har. Kants intresse för det aprioriska delas inte av utilitaristerna, vilket innebär att från Kants synpunkt sett är utilitaristisk etik ett virrvarr av ren etik och praktiska klokhetsöverväganden.

Skillnaden mellan Kant och utilitaristerna visar sig särskilt tydligt i deras behandling av kategorin moraliskt värde. Det är en av hörnstenarna i utilitarismen att handlingars moraliska värde uteslutande beror på deras välfärdskonsekvenser. Moraliskt värde kan reduceras till välfärd. Men det går inte enligt Kant. Med rätt eller orätt hävdar han att moraliskt värde är en egen kategori. På den punkten kan det inte bli någon försoning mellan de två traditionerna. De ger helt olika svar på frågan om moraliskt värde kan reduceras till andra värden (t.ex. välfärd). Men av detta följer det naturligtvis inte att kantianer och utilitarister går fram på olika vis i praktiken. Skillnaden ligger på den filosofiska analysnivån, inte på den normativa etiska nivån.

 

Läs mera här.

 

 


  • Comments(0)//toreblogg.torenordenstam.se/#post34

OM ETISKA RESERVAT

ETIK OCH VETENSKAPPosted by Tore Nordenstam Tue, April 21, 2009 10:52:45

Man stöter ibland på föreställningen att det ekonomiska livet är något som ligger utanför den vanliga etikens gränser. Tanken är att affärsvärlden och allt annat som hör hemma i den ekonomiska sektorn är ett så speciellt område att de normala etiska normerna och värdena inte kan fungera där. Detta är en hållning som i en mer eller mindre välartikulerad form finns hos en del ekonomiska aktörer och som också har fått inpass i litteraturen på det affärsetiska området. I den ansedda tidskriften Harvard Business Review kunde man en gång inhämta att affärer är som poker –  ett spel där det gäller att vinna med alla medel, inklusive bluffande och annat lurendrejeri (Albert Z. Carr, "Is Business Bluffing Ethical?", 1968). Carr har också lagt fram sina synpunkter på näringslivets etik i boken Business as a Game, likaså tryckt 1968. Carr är inte bara ett enstaka undantag. Föreställningen att näringslivet ligger bortom den vanliga etikens domvärjo är den röda tråden i ett av de verkligt tunga författarskapen på ekonomiområdet på 1900-talet. Den jag tänker på är ingen mindre än Milton Friedman.

 

Om detta finns det mycket att säga. Det finns onekligen vissa likheter mellan poker och andra spel, på den ena sidan, och ekonomiska transaktioner av olika slag, på den andra sidan. Insatserna är ibland mycket höga i de ekonomiska akrobatnummer som några har specialiserat sig på   och förlusterna är ibland svindlande stora. Men skillnaderna mellan pokerspelande och normala ekonomiska transaktioner i affärslivet är ändå mer slående. Det ekonomiska området är  inte ett spel som befriar deltagarna från alla normala etiska förhållningssätt. Om jag vill investera några miljoner i ett nytt hus, så förväntar jag mig inte pokerspelande från säljarens och mäklarens sida. Tvärtom, jag räknar med ärligt uppträdande från alla parter, inklusive mig själv, och jag antar att detta är en hållning som motparten också är införstådd med.

 

Näringslivet är inte ett etiskt reservat. När vi går in i olika ekonomiska roller, befrias vi inte från de normala etiska förhållningssätten. Det finns inte någon speciell ekonomisk etik, lika litet som det finns en medicinsk etik eller en militärmoral som bryter med alla normala etiska hållningar. Etik i näringslivet är en tillämpning av våra inarbetade etiska perspektiv på ett särskilt område. För att med framgång kunna agera på detta område krävs det som på livets alla andra områden att man visar tillbörlig respekt för alla involverade parter och bygger upp den tillit som är nödvändig för långsiktiga förhållanden. Det som är speciellt för det ekonomiska området är inte själva etiken. Men för att kunna använda den vanliga etiken på ett specialområde krävs det självfallet en djup förtrogenhet med det område det gäller (ekonomi, medicin, forskning, undervisning, journalistik etc.). I all sakkunskap ingår det ett inslag av välutvecklad etisk kompetens.

 


  • Comments(0)//toreblogg.torenordenstam.se/#post33

NY BOK OM SUDANESISK ETIK

ETIK OCH VETENSKAPPosted by Tore Nordenstam Thu, January 01, 2009 11:33:27

Blog Image

Så ser framsidan ut på en nyutkommen bok om sudanesisk etik. Boken är utgiven av ett samhällsvetenskapligt centrum i Khartoum som på engelska heter "Epistemological Enlightenment Centre". På svenska skulle det väl bli "Det kunskapsteoretiska upplysningscentret". Det centret publicerar bl.a. en tidskrift som heter Tanweer och som utkommer med fyra nummer per år. De två sista numren 2008 handlar om etik och begreppet frihet. 

Den nya boken om sudanesisk etik är resultatet av en workshop omkring temat "Sudanesisk etik i ett outsiderperspektiv". Närmare bestämt handlar det om min bok Sudanese Ethics från 1968, som också finns tillgänglig i en översättning till arabiska. Chefen för centret, professor Mohamed A. Alnagarabi, som har varit så vänlig att skicka mig den nya boken, skriver också att det finns planer på att översätta workshoprapporten till engelska. Min nyårsönskning är att detta sker under årets lopp så att också vi som inte kan läsa arabiska kan få tillgång till bokens innehåll.


  • Comments(0)//toreblogg.torenordenstam.se/#post26

VAD ÄR VETENSKAP?

ETIK OCH VETENSKAPPosted by Tore Nordenstam Mon, April 28, 2008 10:09:38

Vad är vetenskap?

Och varför betyder science på engelska inte det samma som vetenskap på svenska eller vitenskap på norska?

Det är utgångspunkten för en föreläsning som jag höll för några veckor sedan på Senter for praktisk kunnskap vid Høgskolen i Bodø.

Den föreläsningen finns nu på video. Länkar till videon finns här.

Var så god!

  • Comments(0)//toreblogg.torenordenstam.se/#post16

ETIK SOM VETENSKAP?

ETIK OCH VETENSKAPPosted by Tore Nordenstam Tue, March 13, 2007 12:12:48

Kan etiken vara en vetenskap? Det traditionella svaret är att etiken inte bara kan vara en vetenskap -- etiken är en vetenskap. Det är det man finner hos Aristoteles, det är det man finner hos Kant och många andra. Kant skrev för drygt 200 år sedan att de gamla grekerna hade rätt i att det finns tre vetenskaper: logik, fysik och etik.

Det är inte så vanligt i våra dagar att se på etiken på det sättet. Förklaringen är att vi har ett annat vetenskapsbegrepp än det som fanns i traditionen från Platon och Aristoteles fram till Kant.

Det man menade med en vetenskap var då ett antal nödvändigt sanna utsagor som (1) handlar om oföränderliga förhållanden, (2) bygger på grundläggande principer som är så uppenbart sanna att de inte behöver bevis. Goda exempel på vetenskap i den betydelsen finns på matematikens och logikens område. Euklides geometri framstod länge som ett vetenskapligt ideal.

Från omkring 1800 har det vuxit fram ett nytt vetenskapsbegrepp. En vetenskap i dag är först och främst metodstyrd empirisk forskning på ett eller annat område.

Och eftersom etiken inte handlar om hur det är utan om hur det bör vara, kan man inte gärna fortsätta med att påstå att etiken är en vetenskap.

Men den traditionella synen på etik lever vidare i en lätt maskerad utgåva. Numera heter det inte etik som vetenskap. Det heter etiska teorier. Det tycks fortfarande vara en vanlig föreställning att det behövs teorier på det etiska området. När den amerikanske filosofen R. B. Brandt skrev sin introduktionsbok Ethical Theory för snart femtio år sedan, uttryckte han sig så här:

Idealet är en normativ "teori" som består av ett antal generella principer som kan jämföras med axiomen i ett geometriskt system. Idealet är att den består av ett antal riktiga eller giltiga generella principer, som är så korta och enkla som möjligt och som är fullständiga i betydelsen att alla etiska utsagor som är riktiga eller giltiga kan deduceras från de generella principerna tillsammans med sanna icke-etiska utsagor.

Det är faktiskt en mycket bra sammanfattning av det klassiska vetenskapsidealet, det begreppet om vetenskap som t.ex. Kant hade.

Det som man förbiser när man efterlyser etiska teorier brukar vara att exempel spelar en helt avgörande roll när det gäller etik. De generella principerna om människovärde och jämställdhet osv får ett innehåll när de används i konkreta fall. Det är här etikens kärna ligger.

Eller -- ?

http://torenordenstam.se

  • Comments(0)//toreblogg.torenordenstam.se/#post3